Dagen började med att jag, Anna och Mikaela gick och satte oss i en datasal 8.50. Vi var super taggade och vi behövde inte stå i kö länge! Det gick typ på 5 minuter och sen var vi inne! "turen är med oss ändå" tänkte jag nöjt eftersom det alltid ska hända någonting när jag är  med.
   Vi satt helt spända och uppdaterade sidan så att vi skulle vara beredda när klockan slog 9.00 och kön öppnades. 8.57 öppnas dörren och en hel drös med folk stod utanför. "Vi ska ha lektion här nu" sa en sur jävla bajsklutt till lärare och vi var helt enkelt tvungna att gå ut eftersom att lektionen började "NU"

Paniken tog över och vi var så jävla stressade så det var omänskligt. Väl inne i nästa datasal (tack gud för att den var öppen) var vi hur. stressade. som. helst och när vi väl kom in på ticnet stod det "Du står i kö, det beräknas ta mer än 15 minuter" Alltså...haha det var så jävla typiskt så det var sjukt. Där hade vi suttit och varit INNE på hemsidan och 3 fjuttiga, ynka minuter innan biljettsläppet var vi tvugna att lämna våran plats i kön.
   Jag överdriver inte när jag säger att vi var SJUKT stressade, förbannade och nervösa vid detta laget. Vi trodde verkligen inte att vi skulle få några biljetter!

10 minuter gick.
20 minuter.
25 minuter.
Och sen, helt plötsligt var vi inne! Jag vet inte hur mycket klockan var, men den var mer än 9.30 i alla fall!
Detta orsakade glädje-tjut från mikaela (tjut, skrik, galen-tjej-goes-crazy - kalla det var du vill. Högt som fan var det i alla fall) och sen hade vi våra biljetter. Anna och jag var mest chockade. Glada, men chockade. Mikaela var helt hysterisk, så jävla roligt.

Jag: Men haha herreguud mikaela ta det lugnt!
Mikaela: JA MEN ÄR DU INTE GLAD EMMA? ÄR DU INTE GLAD? UUT MED DIN GLÄDJE EMMA!

Rätt sjuk tjej, men fy fan vad go!

Alltså lättnaden var så stor så det går inte att beskriva! Så nu är det klubbat: det blir sthlm en gång till för mig, den 22 augusti 2009 med Anna, Mikaela, Siri och Julia!  FY FAN VAD GÖTT! Nu jävlar ska vi röja tjejer!  (Om....8 månader. MEN ÄNDÅ, WOHOO!) Happy girl.

För när jag fick reda på att jag hade missat biljettsläppet till när de skulle komma hit i september blev jag så ledsen. Trodde att jag aldrig mer skulle få en chans att se dem men ICKE SA NICKE! Åh fyfan är så jävla glad.
Bara lite ledsen över att jag missar oasis. Och troligen franz ferdinand också. Men det kommer nya tider! Alltid nya tider! PUSS