I don't belive any of it.

Hur förklarar man sånt här för en levande person?
hur berättar man hur man egentligen mår,
om man inte har den relationen med personen?
hur lättar man sitt hjärta, lättar bördan, utan att såra
personen? utan att det ska läggas på henne/honom?
hur visar man sig själv, hur visar man hur man upplever
en situation som inte går att förstå om man inte har varit
med om det själv?

det är så mycket jag behöver fråga och få ut. helst till dig.
men jag vet att jag inte kommer kunna få fram det jag vill.
på ett sätt vill jag ge upp hoppet, men på ett annat håll
ser det bara onödigt ut. fast ändå inte, äsch.

jag vet att detta är jobbigt för dig, att du inte vet hur du ska vara.
men det gör ingenting, egentligen. för jag vet; jag vet att det tär
på dig också. jag förstår att du inte vill bete dig på ett sätt som
får mig att tycka om mig.
det kan jag inte klandra dig för, hur gärna jag än vill göra det ibland...

men jag har så mycket att fråga dig.
vad menar du med allting?
vad menar du med allt som har hänt, eller aa "hänt"?
det är ingenting för dig, det har jag fattat.
det betydde ingenting, jag var bara en kompis.

men hur många gånger man än går igenom det här,
kommer det alltid göra lika ont när man blir nobbad.
för ja, det är det man blir.
nobbad, och man känner sig så blåst.
så blåst att man ens hoppades och trodde.
på någonting man kan dela tillsammans.
det sårar lika mycket varje gång..

MEN; jag ska inte klaga, och jag ska inte säga att jag
mår skit. för det gör jag verkligen inte, men det är vissa
stunder som det kommer upp. det finns alltid en liten tanke med,
runt i kring det hela. äh vafan, skit samma.
det är helt enkelt svårt att förklara.

jag vet att detta kommer bli bättre.
jag vet att jag inte kommer tänka såhär hela tiden.
det kommer gå över, och jag kommer komma ur det.
det vet jag, men vägen dit är väldigt upp & ner.
men med tiden och med ljusare dar' kommer detta falla,
det kommer rinna ut med sanden.
på ett eller ett annat sätt.
2007-10-17 @ 19:33:33 Allmänt Permalink


Kommentarer
Postat av: Helena

Emma, jag försår dig verkligen i detta, tro mig känner exakt samma sak. Alla dessa frågor och han beter sig som att han tyker om en. Tro mig, tycker om han som håller på med typ alla på Landvetter skolan. Emma, jag finns här för dig.

2007-10-18 @ 19:42:46
Postat av: sofia

emma jag känner också igen mig i allt du skriver, att bli nobbad om och om igen, det tär på en men samtidigt är det ju så att det du inte dör av stärker dig, jag tror det är så iallafall. just hold on du klarar det även denna gången

2007-10-20 @ 13:06:15
URL: http://skl.blogg.se

Var så snäll och skriv något sött till mig:

Ditt namn, tack:
Vill du bli ihåg kommen?

Din e-mail adress: (den visas bara för mig, var inte orolig)

Bloggens namn:

Här kan du skriva dina små söta tankar & åsikter:

Trackback
RSS 2.0