Imorse när jag satt uppe och kollade på tv hörde jag en duns. Det var en liten söt fågel som hade flygit in i våran balkongdörr. När jag kom ut satt den på brädorna som att den var i chock. Jag tog upp den i handen och sen gick den över till buren. Där satt den som att den bara skulle hämta andan lite, ta igen sig. Sen tog jag upp den i handen efter några minuter och då var det som att: Nu är det dags för mig att ge mig av. Så flög den igen. Helt lugnt och sansat. Som att ingenting hade hänt. Så jag antog att den inte var skadad. Det verkade inte som det i alla fall.