Walk walk fashion, baby

Nu när min mage är så där gott mätt har jag kommit fram till en sak. Vissa blir galna av skor och kan välja att betala några tusenlappar mer än vad kontot tillåter och istället äta fattigt i några månader. För vissa är blommor och mat en drog. För mig är kläder en drog. Töntigt? Troligen. Sant? Ja.

Jag kan bli helt bananas av kläder. Jag älskar att shoppa och ännu mer att nätshoppa. Eller...nät-fönster-shoppa. Jag sitter inne på diverse olika hemsidor varje dag och skapar mig oändliga önskelistor på kläder, smycken och skit som jag vill ha. För det finns alltid något jag behöver, alltid något jag inte har i min garderob. Jag är också den som önskar att jag jobbade i en klädaffär och lägger tillbaka kläderna mycket mycket fint, som om jag inte alls var en kund. Varför? Jag har ingen aning. Men jag gillar det!

Och det värsta av allt är att jag har mycket kläder. Men jag ser inte det själv utan ser bara (all) skit som ligger och skräpar och kläder som mest är där och fyller upp allt som jag inte har använt på år och dar (typ).

Fast jag är nog inte helt ärlig mot mig själv om jag säger att jag inte tycker om skor och väskor. För det gör jag. Bara det att jag är en snål (fattig?) jävel som aldrig orkar lägga ner pengar på skor eller en väska. Av den enkla anledning att det känns bättre att komma hem med flera saker än en sak. Töntigt? Mycket. Sant? Ja.

Med dessa väldigt djupa tankar har jag kommit fram till att jag kanske (har inte riiiktigt bestämt mig) ska lämna tillbaka mina skor. Jag vet, jag vet. Som vanligt! Men trots att de är otroligt sköna och extreeemt snygga kommer jag troligen aldrig använda dem. För jag vet hur det är. Vi ska på fest och mina pigmevänner (LÄS KAJSA) börjar tjata på mig att jag ska ha högklackat.
"Kajsa, jag vet inte vad jag ska ha på mig..."
"HA HÖGKLACKAT HA HÖGKLACKAT!!!! *hoppar framför datorn i sitt rum i extas*"
"............."

Mitt svar är alltid samma. JAG BLIR SÅ JÄVLA LÅNG. Okej, att vara 1,85 kanske inte är så extremt, men för mig är det det. Tack vare mina (väldigt väldigt fina, PUSS) vänner som är si så där småtte brevid mig normalt känner jag mig som ett jävla rangel i högklackat.

Så tyvärr men de åker nog tillbaka dit de hör bäst hemma och så ska jag gå och köpa mig ett par Dr. Martens istället. Och ett par nya Converse med... Då snackar vi!!
2010-03-17 @ 21:12:02 Kläder Permalink


Kommentarer
Postat av: julia

hahaha! det är SNYGGT att vara lång! men jag känner igen mig i problemet.:)

2010-03-18 @ 23:11:26

Var så snäll och skriv något sött till mig:

Ditt namn, tack:
Vill du bli ihåg kommen?

Din e-mail adress: (den visas bara för mig, var inte orolig)

Bloggens namn:

Här kan du skriva dina små söta tankar & åsikter:

Trackback
RSS 2.0